En underbar lördag låg framför mig när jag vaknade imorse. Men det visste jag inte förrän jag kom hem för ett tag sen. Som sagt, hade läns hela dan, och det var riktigt riktigt kul. The girls make me laugh. Tack för det! For hem och pluggade tills jag fick den fina idén att gå på bio istället för att sitta och ruttna med min svenskabok hela kvällen. Insåg att det skulle vara rätt meningslöst för jag skulle ändå aldrig få nå gjort. Hade lovat Ema och Sofia att vara med dom sen tidigare. For på bio och såg Benjamin Buttons otroliga liv. Den var grymt bra och den fick mig faktiskt att börja tänka. Lärde mig att man ska ta vara på varje sekund i livet, inte ägna det åt massa skit som man senare kanske får ångra.
Måste bara säga att jag gjorde en upptäckt idag: Brad Pitt är snyggare än jag trodde!
(dock inte som gammal, men när han är ung, som i mitten av filmen)
Har inte tyckt att han varit märkvärdig förut, men man får väl ändra sig, right? :)
Hur som helst, det är en fruktansvärt skön känsla att aldrig kunna veta exakt vad som väntar en, men samtidigt lite skrämmande. Det kan vara det värsta, men också det bästa. Det vet man inte förrän man är där.

Benjamin Button: I was thinking how nothing lasts, and what a shame that is.
Daisy: Some things last.



It's never too late to be whoever you want to be. There's no time limit, stop whenever you want. You can change or stay the same, there are no rules to this thing. We can make the best or the worst of it. I hope you make the best of it. And I hope you see things that startle you. I hope you feel things you never felt before. I hope you meet people with a different point of view. I hope you live a life you're proud of. If you find that you're not, I hope you have the strength to start all over again.